Om Brighton-studier

Under denna flik ska jag snart lägga till mer information och annat matnyttigt om mitt halvår i Brighton där jag studerade på Loxdale Centre. Jag får många frågor om hur det var att bo inneboende hos en host-family, om skolan var bra och om det var värt det osv. Tänkte därför sammanställa alla svar här så det lätt går att läsa sig till det viktigaste. Men framför allt; tvekar du? Gör inte det! Bara åk! Det var något av det bästa jag gjort!!

To be continued…

Uppdaterat den 25/12-10

Den 4e januari 2009 åkte jag till Brighton för att plugga engelska på den svenska Folkhögskolan Loxdale Centre i ett halvår. Jag var dönervös men ändå förväntansfull och peppad till max. Det skulle bli så fantastiskt! Och det blev det. Här nedan kan man läsa om det mesta som är värt att veta och annan onödig fakta, såklart. Enjoy!


Innan:

* Du söker plats på skolan och kommer in. När du blivit antagen får du välja hur du vill göra din betalning, om du betalar allt på en gång eller väljer att delbetala varje månad – som jag gjorde. När jag var där drog dem 6100kr i månaden för mat och boende.

* När det börjar närma sig får du lite mer info, ett brev från rektorn, ett papper om din blivande Host-Family, vad de heter, adressen, telefonnr osv. Det står också att du ska kontakta familjen innan och säga när du kommer dit, vilken tid osv. Du ska också fylla i lite info om dig själv och skicka tillbaka.

* Du bokar flygbiljett när du bestämt dig vilken dag du ska åka (vill du komma ett par dagar innan skolan börjar får du stämma av med familjen om det är okej och om du ska betala lite extra till dem för boende). Jag flög med SAS till Heathrow och tog buss (tog en dryg timma) till Brighton. Gatwick ligger närmast, därifrån tar man tåg i ca 30 minuter ner till Brighton. Stansted ligger längst bort, men dit flyger Ryan Air om man vill komma billigare undan, dock mycket krångligare med buss/tunnelbane/buss-byten, räkna med över ca tre timmars resväg.

* Du kommer få andra papper från skolan också, med mailadresser till tidigare studenter som kan svara på frågor, samt förslag på hur mycket pengar man kan tänkas behöva osv. Du ska även välja dina extrakurser innan, du kan byta kurser när du kommer dit om det finns plats, men du kan redan då välja de flesta efter deras beskrivningar. Jag valde bland annat screen printing (tryckte på t-shirts mm), human rights, britain and the environment (gillar du miljöfrågor osv är den bra, är du som mig så är den hemsk;), creative engish (bästa kursen – gå den! Den ges med min favoritlärare Gill). Finns massa roliga kurser, kör på det du tycker om vettja!

När du kommer dit:

 

* Jag åkte dit söndagen innan skolan började, åkte med SAS till Heathrow och tog en buss därifrån till Brighton, från Brighton tog jag en taxi hem till min Host-Family. Skolan ligger ca 15-20 min utanför Brighton i Portslade så en taxi var helt klart värt det sådär på kvällskvisten. (Jag hade aldrig varit i England tidigare men fixade det galant, man frågar sig fram om man behöver hjälp, många hjäper gärna till, men glöm inte att säga please!)

* Börja prata med din familj så fort som möjligt. I skolan första dagen kommer du få massa tips om vad man ska fråga och vad som är okej osv. Att man ska fråga när man kan duscha, äta, vilka tider som gäller för middagen på helger mm. De kommer också ge tips om hur man frågar saker och att man alltid, alltid ska vara artig, artig – säg please överdrivet mycket!

* Häng mycket med familjen i början, lär känna dem – du ska ändå bo där i sex månader – man märker fort om de tycker om att umgås eller inte. Min tant sa att hon tycker det är skönt när studenten gör saker på annat håll – inge mig emot, jag var typ aldrig hemma och min tant älskade mig ^^

* Skulle du absolut inte trivas i din familj går det att byta, prata med übersöta Karen i receptionen (hon har hand om studenternas boende) så går det alltid att lösa. Det kan handla om att personkemi, att man inte kommer överrens eller annat. Min tant var ganska märklig men det var aldrig något problem för mig därför bytte jag inte. Men trivs man inte ska man byta så det blir ett fantastiskt bra halvår!

* Skaffa ett busskort! Jag köpte ett tre-månadersbusskort för ca £100 och det var så värt det! Då kan man alltid ta sig in till stan och sätta sig på stranden fast man är pank. Det finns busskort för kortare perioder också (3-dagars/7-dagars/30-dagars) – För att få detta busskort måste du ha ett kort på dig själv, gå t ex till Boots (kosmetika/apotek/annat smått och gott) och ta kort i en fotoautomat, du får fyra kort – ett ska skolan ha, ett till busskortet och ett till kortet jag skriver om nedan:

* För att få busskortet till det rabatterade priset (£100) måste du skaffa ett STA-student card, du skaffar det på STA Travel och det kostar ca £9 och är värt det. Du får massa fler tjusiga rabatter som jag inte kommer ihåg exakt var just nu. Det kortet räcker ett år eller så.

* Första dagen får du kort info om vad som kommer hända just den dagen och framöver. Du kommer göra ett engelskatest hela förmiddagen och nån timma efter lunch för att se på vilken nivå du hamnar. (Jag trodde jag skulle bli hemskickad för att jag var dålig, men jag hamnade i näst ”högsta” klassen!)

* Du kommer få ett häfte med info om saker man kan göra, var STA-Travel-kontoret ligger osv.

 

Under tiden:

 

* Lärarna är fantastiska! De är engagerade och bryr sig! Jag hade Gill som helt klart var min favorit, hon gav högar med läxor medan andra lärare kanske inte var lika ”hårda” med det. Jag är glad för det, annars hade jag nog inte lärt mig lika mycket. Vi skrev t ex en uppsats i veckan – snacka om making progress!

* Jag trivdes jättebra i min klass, jag kände att jag hamnade på rätt nivå när det gäller engelskan och alla i min klass var supergulliga och man kände att man vågade prata även om man inte var säker på något.

* Du får inte prata svenska i skolan (tyvärr gör man det iaf) för att du ska lära dig så mycket som möjligt. Försök att göra det, det är då man lär sig mest engelska genom att använda det hela tiden. Jag var på tok för dålig på att göra det…

* Gå in till Brighton längs med Brighton Sea Front minst en gång. Det tar ca 40-50 minuter beroende på hur fort du går. Man följer bara strandkanten och vips så är du mitt i smeten!

* Nattklubbarna ligger på West Street, bara att testa sig fram vilken man gillar mest! Ligger även några vid vattnet under gatan liksom.

* På busskortet kommer man så långt som till Eastbourne, lite som Brighton fast renare och lite gulligare, precis vid vattnet ligger det. En fin dag spenderade jag där med vänner!

* Åk på så många utflykter som skolan anordnar som du bara kan! Du får se så mycket mer av the UK då! Allt från pittoreska Lewes till akademiska Oxford. Fantastiskt!

* Under ”Activity week” åkte jag och ett gäng från skolan till Edinburgh, bussresan på över 13 h var ett helvete men det var liiite värt det ändå. Det var en sjukt cool stad! Så passa på att se så mycket av England när ni väl är där, eller varför inte Irland – ta ett billigt Ryan Air-flyg till Dublin!

* Spela beach volleyboll på Brighton beach när det blir varmare – eller gå dit och bara titta på de lite duktigare spelarna när det är volleybolltunering närmare sommaren.

* Sen finns det massa, massa mer du måste göra, men det får du reda på när du är där!

Övrigt:

 

* Jag är överlycklig att jag åkte dit i januari så jag fick vara med om den fantastiska våren som började redan i februari (jag badade när värmeböjan tog fart i maj!). Att åka tid på höstterminen har säkert sin charm också, men jag är minst sagt en sucker för sköna sommarkvällar och tunna jackor över axlarna framför regn och rusk.

* Jag lärde mig dricka och uppskatta öl i Brighton. Åh! De finns två ”locals” väldigt nära skolan i Old Village (om du har skolan i ryggen tar du höger ner för backen, följer vägen när den svänger till vänster och då ser du Stags Head och … hum nu kommer jag inte på namnet, men den ligger precis brevid. Båda är lika sunkiga, så det är bara att ta nån ;)

* Gå till The Font! Det är en hääärlig pub/bar som ligger i en gammal kyrka i Brighton. Fråga någon i skolan exakt var den ligger, typ på en paralellgata bort från West Street (partygatan) när man kommer från Churtchill Square. Där kan du få två hamburgare för £5 och de är suuupergoda! På tisdagarna hade de studentpriser på vissa ölsorter, t ex en Fosters för £1,25 – kalasbra!

* Det finns ett sport centre i korkarna, jag tog bussen dit och boxades med två av mina friends från skolan. Det var lätt en av veckans höjdpunkter. (Sen drog vi ut och festade – det var ju onsdag – lillördag!) Det finns ett annat gym, men det ligger i Hove, lite närmare Boundary Road där mataffärerna och cykeluthyrningen mm ligger.

* Jag hade inte direkt sparat mycket pengar innan, jag bestämmde mig så nära inpå, så jag tog CSN-lån för boendet och maten. Sen hade jag sparat några tusen så jag hade lite att röra mig med. Trots att jag inte hade direkt mycket pengar kunde jag shoppa MASSVIS, åka på utflykter ofta, gå ut och dricka för mycket öl osv. Men det är ju alltid skönt att veta att man har lite extra pengar, så spara på innan du åker! Vissa skaffade iofs jobb och jobbade lite extra J

* Jag fick frukost i veckorna hos familjen, lunch i skolan mån-fre, och lör-sön fick jag frukost, lunch (packed lunch – typ två frallor, vatten och frukt, detta är olika beroende på vilken familj du hamnar hos) och middag. Kvällsmålen i veckan fick jag skaffa själv, antingen åt jag hemma eller i the pavilion i skolan (ett litet hus man kunde hänga i mån-fre, kolla på film, spela spel eller bara snacka med alla andra).

* När det gäller att lära sig engelska är det väldigt mycket eget ansvar, du måste se till att prata så mycket engelska du bara kan (lite svårt om man bara hänger med svenskar, men försök för din egen skull). De görs inga prov eller tester eftersom det är en folkhögskolan, så du bedöms efter din närvaro, är du borta för mycket riskerar du att bli hemskickad eller inte få tillgodoräkna din tid på skolan. Men då ska du vara borta flera, flera veckor och du får flertalet varningar. Är du sjuk eller måste åka hem så är de klart förstående, men det är mest CSN som kan ställa till det där. Bra att vara medveten om!

* Det är som sagt mest svenskar på skolan nånstans i sena tonåren – 20års åldern samt en 40+ grupp som är där några veckor – helsköna äldre människor som man lätt kan dricka öl med! Det var även några från Tyskland när jag var där, någon från Turkiet, Norge osv. Men majoriteten är svenskar.

* När det gäller min egen engelska känner jag att jag fick mycket bättre självförtroende, jag började våga prata engelska när någon annan hörde och jag fick definitivt större ordförråd. Jag höjde mitt Engelska A betyg från G till MVG ett halvår efter att jag kom hem t ex. Suveränt! Det har hjälpt mig mycket sen jag började plugga på universitetet då nästan all min kurslitteratur varit på engelska! Det gäller att använda engelska mycket när man kommer hem också så man inte glömmer av sig, läsa böcker på engelska eller ta kontakt med utbytesstudenter hemma i Sverige eller nåt sånt. Var påhittig!

Men framför allt: Se till att komma iväg! Det är något av det bästa jag har gjort!

En varm kväll på Brighton beach med (nedbrunna) West Pier som utsikt.

/emma.

P.S. Under denna flik på min gamla blogg kan man bläddra mellan alla inlägg jag skrev under mitt halvår i Brighton, eller här på denna bloggen. Det är dock lättare att kolla alla inlägg på den första länken.

12 reaktion på “Om Brighton-studier

  1. Johanna

    Hej Emma!!
    Riktigt bra information, verkligen! Ska åka till Brighton nu till våren och är galet taggad! Men hade några funderingar så har skickat ett mail till din e-mail, skulle vara jättegulligt om du ville svara! :)
    Ha det fint!

    Svara
  2. Amanda

    Hej! Jag hade tänkt att kanske ta hösttermins kursen i Brighton. Jag undrar hur värdfamiljen du bodde hos var? Lite nervöst att bo hos en helt främmande familj :P

    Svara
  3. Amanda

    Hej! Jag hade tänkt att gå höstterminen i Brighton. Jag undrar hur det var att bo hos din värdfamilj? Lite nervöst att bo hos en främmande familj :P

    mvh
    Amanda

    Svara
    1. Emma Johanna Sonesson Inläggsförfattare

      Det gick bra! Min tant var lite speciell, men hon hade inneboende som jag kunde snacka lite mer med, eller snacka lite skit om tanten – det var alltså inte bara jag som tyckte hon var lite märklig. Men hon var trevlig, lagade god mat och ja.. Alla familjer var ju olika så det är svårt att säga exakt hur det kommer bli. Kan tänka mig både för och nackdelar med att bo i en familj med barn och som jag hos en tant. Sen är de ju olika med hur mycket de vill hänga med den inneboende. Min tant tyckte om att jag hittade på massa annat och inte var hemma så mycket, andra tyckte om att sitta och prata med sin inneboende och hänga mer. Testa och se! Skulle det skära sig totalt så får du ju byta familj, men de familjer de har är även vana och inkörda med att ha inneboende och har kontakt med skolan. Så ja, ta det som det kommer är mitt tips! :)

      Svara
  4. Sara

    Hej!

    Jättebra skrivet, man fick veta en hel del, så tack! Är intresserad av att studera där, men undrade lite över hur dom placerar en.. Får man skriva / prata med någon som placerar dig hos en värdfamilj om dom tror passar dig? eller blir man bara placerad ho någon?

    Tack på förhand! // Sara

    Svara
    1. Emma Johanna Sonesson Inläggsförfattare

      Hej Sara! Vad kul att du tycker det :) Du kan nog inte välja familj innan, det du vill påverka kan du skriva på lappen som kommer hem. Om du är allergisk, eller något annat som de måste tänka på när de väljer familj åt dig. Så det är väl om du skriver något där. Annars är det nog omöjligt att veta hur familjen är utan att bo med dem.. Det går att byta, men de förespråkar det inte. Trots det var det aldrig något problem om någon ville byta!

      /Emma

      Svara
  5. Alexandra

    Hej! Kul att läsa din blogg, är lite sugan på att studera i brighton! Undrar lite om vilken ålder det är på de som åker ner och studerar? Är det blandad eller många yngre i 19-20 års åldern?

    Svara
    1. Emma Johanna Sonesson Inläggsförfattare

      Hej Alexandra! Tack, vad kul att du tycker det :) Jaa, det var nog runt 20-års åldern på de flesta. Jag var väl ca 22-23 då och det fanns nog fler ner i åldrarna än upp. Om man inte räknar ”pensionärskursarna”!

      Svara
  6. Lars åke Norman

    Det är kul att läsa lite om skolan och nya elever. Jag själv har varit där två gånger första gången var våren 1989 och andra gången var en kortare kurs 1992. Jag var själv strax över 30 år första gången men då var det elever en bra bit upp över 50 år också. Men flesta var väl ändå från 20. På den tiden var det ju mera en folkhögskolekurs hur det är i dag vet jag inte men ser att terminen har blivit längre.
    Första gången bodde jag hos en barnfamilj andra gången hos ett äldre par nedanför skolan.
    Jag har än i dag kontakt med en del studiekamrater. Nu planerar jag en ny kortare kurs om allt går i lås under våren. Gill var en av lärarna, en annan lärare som jag tappat namnet på sprang på mig på en gata i Stockholm…då blev vi båda väldigt förvånad. Rektorn var en jazzmusiker från Sverige. Minnen för livet som jag varmt rekommenderar till andra.

    Svara
  7. Maria

    Hej! Jag ska börja nu i vår och har precis fått min deltagarlista men har inte riktigt greppat hur skolan ser ut i brighton hur många är det som går samtidigt? i min klass är vi 22 men blandas man inte med andra i de valbara kurserna eller hur funkar det?

    Svara
    1. Emma Johanna Sonesson Inläggsförfattare

      Hej Maria!
      Som det funkade för mig när jag pluggade på Loxdale Centre så var vi absolut fler än 22 elever på skolan totalt. Det var dessutom vissa som läste kortare period än sex månader som jag gjorde, t ex pensionärer och en omgång elever kom halvvägs in i terminen. Vi var kanske 10-15 per klass och så var det kanske 3-4 klasser parallellt (höftar ganska mycket här). Innan man blev tilldelad sin ”klass” så fick alla göra lite olika tester och prata med lärarna när man väl var på skolan för att de skulle kunna dela in en i olika klasser beroende på hur mycket engelska man kan/hur bekväm man är i språket. Ingen prestige alls i dessa tester! Det är bara ett sätt för lärarna att veta hur mycket du kan och vad de ska fokusera på att lära ut. Har för mig att vi varje förmiddag hade lektion med sin respektive klass, på eftermiddagarna var det ofta de valbara kurserna – då blandas ju alla elever beroende på vad man valt för valbara kurser, oavsett vilken ”engelska-nivå”.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *